Verksamhetsberättelse 2021

Funktionsrätt VG:s Verksamhetsplan för 2022

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2022

Funktionsrätt Västra Götalands mål är att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar inom Västra Götalandsregionen. Vi arbetar för att alla personer med funktionsnedsättningar skall få full delaktighet i samhället. Personer med funktionsnedsättningar skall få möjlighet att leva som andra medborgare i Västra Götaland utan att riskera att bli diskriminerade på grund av sitt funktionshinder. Det betyder att få makt över sitt eget liv. Det betyder att välfärden skall fördelas jämlikt. Det betyder att vården skall ges efter behov. Vi arbetar för att hela Västra Götaland görs tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar.

Funktionsrätt Västra Götaland vill vara ett starkt demokratiskt styrt kontaktorgan mellan föreningarna och myndigheter samt andra organisationer i regionen. Vi arbetar med frågor som berör personer med funktionsnedsättning och deras familjers omvårdnad och sociala situation, med utgångspunkt i dokument som beskriver de funktionshindrades rättigheter i samhället.

 

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Förenta nationerna (FN) antog år 2006 en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Till konventionen finns också ett fakultativt (frivilligt) protokoll som innebär att den enskilde har möjlighet att klaga till FN:s internationella kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om han eller hon anser att hans eller hennes rättigheter är kränkta. Sverige ratificerade konventionen och tilläggsprotokollet den 15 december 2008. Båda trädde för Sveriges del i kraft den 15 januari 2009. Det betyder att konventionen ska vara styrande för alla verksamheter inom stat, landsting/region och kommuner i hela landet.

Konventionen består av 50 artiklar och för första gången ser man livssituationen för personer med funktionsnedsättning i förhållande till mänskliga rättigheter. Barn, kvinnor och familjen har lyfts fram på ett särskilt sätt beroende på att dessa grupper är särskilt utsatta och sårbara.

Vi som arbetar i funktionshindersrörelsen har fått ett bra instrument att jobba med. En förutsättning för att detta arbete ska nå framgång är att vi alla lär oss innehållet i konventionen som numera kallas Funktionsrättskonventionen.

Konvention om barnets rättigheter

Förenta nationerna (FN) antog i november 1989 en konvention om barnets rättigheter kallad Barnkonventionen. Sverige antog samma konvention 1990. Konventionen består av 54 artiklar och innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag.

 

Den nationella funktionshinderspolitiken

I april 2019 presenterades de nya nationella målen för funktionshinderspolitiken. Utgångspunkten är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den andra utgångspunkten är principen om universell utformning som innebär att man ska utforma samhället på ett sådant sätt att man inte ska behöva göra anpassningar efteråt.

De nationella målen lyfter fram sju områden som är extra viktiga att arbeta med. Sex myndigheter får ansvar för att jobba med målen.

  • Arbete – Arbetsförmedlingen ansvarar
  • Utbildning – Statens Skolverk ansvarar
  • Transporter – Trafikverket ansvarar
  • Kultur – Statens kulturråd ansvarar
  • Vård (hälsovård, sjukvård och tandvård) – Socialstyrelsen ansvarar
  • Social välfärd och trygghet – Socialstyrelsen ansvarar
  • Bostäder (och planering av nya hus) – Boverket

De sex myndigheterna ska göra följande

  • Ta fram planer för hur arbetet ska genomföras
  • Ta fram mått som kallas indikatorer så att det går att mäta och räkna resultaten
  • Samarbeta med kommuner och andra organisationer
  • Rapportera hur arbetet går till regeringen vartannat år
  • När det har gått fyra år ska de göra en ännu större rapport för hur arbetet går inom deras område

Myndigheten för delaktighet (MFD) ska titta på alla de sju områdena, samla informationen och lämna en rapport till regeringen. Uppföljningen bygger på FNkonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Agenda 2030

Funktionshindersrörelsen i Sveriges arbete bygger på Agenda 2030 och vi har valt att arbeta särskilt med åtta av de globala målen.

Mål 1 – Ingen fattigdom (Ekonomi)

Mål 3 – God Hälsa och Välbefinnande

Mål 4 – God Utbildning för alla

Mål 5 – Jämställdhet

Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (Arbete och sysselsättning)

Mål 10 – Minskad Ojämlikhet

Mål 11 – Hållbara städer och samhällen (Bostadsfrågor)

Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen (Tillgänglig information)

Beredningen för Mänskliga rättigheter och Rådet för funktionshinderfrågor

Beredningen för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2019 och är Västra Götalandsregionens svar på hur den regionala nivån tar ansvar för de internationella konventioner och deklaration som Sverige har anslutit sig till.

Till Beredningen för Mänskliga Rättigheter är knuten ett råd för funktionshinderfrågor med 12 brukarrepresentanter som representerar olika diagnosgrupper – syn, hörsel, rörelsehinder, svårighet att tåla vissa ämnen, svårigheter att tolka, bearbeta och förmedla information och psykisk ohälsa.

Strategi

Det är mot den bakgrunden man ska se Funktionsrätt Västra Götalands roll. Vi ska ge våra medlemsorganisationer och alla deras medlemmar med funktionsnedsättningar kunskap och styrka. Vi ska också genom ett finmaskigt kontaktnät bedriva både påverkans- och samarbete med främst regionens företrädare men även med kommunernas företrädare då detta är möjligt. Vi ska kännetecknas av kunskap och service, hög grad av tillgänglighet och professionalitet i frågor som rör personer med funktionsnedsättningar.

Funktionsrätt Västra Götaland skall arbeta för:

  • att hälso- och sjukvården, rehabiliteringen och habiliteringen samt hjälpmedelsförsörjningen förbättras för personer med funktionsnedsättningar.
  • att bedriva utbildningsverksamhet till medlemsorganisationerna
  • att regelbundet skicka ut information till våra medlemsorganisationer
  • att fortsätta vara aktiv i föreningen HafV (Funktionshindersforskning i Väst)
  • att fortsätta vara en remissinstans inom regionen och besvara enkäter och remisser från regionen, Funktionsrätt Sverige m fl
  • att utveckla det goda samarbetet med tjänstemän och politiker i regionen
  • att öka tillgängligheten till information, kultur och utbildning
  • att sprida kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  • att fortsätta samarbetet med Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga) och arrangera anhörigdagar.
  • att fortsätta utveckla samarbetet med ABF och Studieförbundet Vuxenskolan i Västra Götaland.
  • att vidareutveckla vår hemsida och våra sociala medier.
  • utveckla våra kontakter med massmedia
  • att öka den fysiska tillgängligheten i alla byggnader och miljöer i Västra Götaland
  • att förbättra tillgängligheten till allmän kollektivtrafik, färdtjänst, arbetsresor och sjukresor samt att inga merkostnader ska uppstå på grund av funktionsnedsättning.
  • att förbättra och utveckla samverkan med alla HSN (Hälso- och sjukvårdsnämnder) och Hälsa och habilitering.
  • att vidareutveckla arbetet inom arbetsmarknadsområdet
  • att söka samverkan med arbetslivets organisationer i Västra Götaland
  • att fortsätta utveckla samarbetet i regionen när det gäller social ekonomi och civilsamhällets roll i välfärdsbyggandet.
  • att öka användandet av TD (Tillgänglighetsdatabasen) både bland brukare och producenter med förhoppningen att den ska bli en nationell databas
  • att samarbeta med Förvaltningen för kulturutveckling kring LättLäst och Läsombudsverksamheten
  • att utveckla och fördjupa samarbetet med övriga brukarråd inom Beredningen för mänskliga rättigheter.
  • att utveckla samarbetet med universitet och högskolor i Västra Götaland
  • att utveckla kontakten med kommunala Funktionsrättsorganisationer
  • att fördjupa samarbetet med andra verksamheter och organisationer i regionen, exempelvis gällande integration.
  • att arbeta för en samlad funktionshindersrörelse i regionen när det gäller gemensamma frågor.

Funktionsrätt Västra Götaland kommer under 2022 att:

  • ta vår del av ansvaret för att föra ut kunskapen om FN:s och Sveriges lagar och dokument som beskriver rättigheter för barn och personer med funktionsnedsättning
  • föra våra medlemsorganisationers talan i de olika samverkansorgan där vi vunnit tillträde.
  • bedriva upplysnings- och påverkansarbete mot alla de myndigheter/organisationer som har ansvar för de områden där personer med funktionsnedsättning kan möta hinder i samhället
  • verka som ett stöd till de olika medlemsförbunden, primärt i regionala övergripande och generella frågor
  • arbeta för att funktionshinderperspektivet skall genomsyra regionens verksamhet
  • arbeta för att riva alla hinder som gör att personer med funktionsnedsättning inte kan delta fullt ut i samhället
  • arbeta för ett större engagemang från medlemsorganisationerna
  • arbeta för att sätta Funktionsrätt Västra Götalands arbete i ett omvärldsperspektiv
  • arbeta för att Funktionsrätt Västra Götalands arbete skall uppfattas som viktigt och värdefullt
  • arrangera kaffemöten digitalt med olika teman
  • arrangera en Anhörigdag
  • arrangera en dag om Mänskliga Rättigheter
  • träffa politiker från de 8 partier som finns representerade i regionfullmäktige

Funktionsrätt Västra Götalands arbetar med följande resursgrupper:

  • Hälso- och sjukvård
  • Civilsamhället
  • Etiska frågor
  • MR
  • Barn och ungdom
  • Marknadsföring
  • Kultur
  • Anhörigfrågor
  • Utbildning och arbete
  • Trafikfrågor

Följ oss på vår hemsida eller Facebook www.funktionsrattvg.se

https://www.facebook.com/funktionsrattvg.se/

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Förenta Nationerna (FN) antog år 2006 en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Till konventionen finns också ett fakultativt (frivilligt) protokoll som innebär att den enskilde har möjlighet att klaga till FN:s internationella kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om han eller hon anser att hans eller hennes rättigheter är kränkta. Sverige ratificerade konventionen och tilläggsprotokollet den 15 december 2008. Båda trädde för Sveriges del i kraft den 15 januari 2009. Det betyder att konventionen ska vara styrande för alla verksamheter inom stat, landsting/region och kommuner i hela landet.

Konventionen består av 50 artiklar och för första gången ser man livssituationen för personer med funktionsnedsättning i förhållande till mänskliga rättigheter. Barn, kvinnor och familjen har lyfts fram på ett särskilt sätt beroende på att dessa grupper är särskilt utsatta och sårbara.

Vi som arbetar i rörelsen för funktionshinderfrågor har fått ett bra instrument att jobba med. En förutsättning för att detta arbete ska nå framgång är att vi alla lär oss innehållet i konventionen.

Från den 15 januari 2009 gäller inte längre FN:s Standardregler – Agenda 22. Konventionen har ersatt dessa.

Kommittén för rättighetsfrågor och Rådet för funktionshinderfrågor

I Västra Götalandsregionen finns en kommitté för rättighetsfrågor som utifrån ett helhetsperspektiv ska främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor. Kommittén ska stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter och verka för uppmärksamhet på grupper där stödet är som svagast. I uppdraget ligger att arbeta för att förhindra diskriminering av alla slag.

Till Rättighetskommittén är knuten ett råd för funktionshinderfrågor med 11 brukarrepresentanter som representerar de fem olika svårighetsgrupperna
– Svårigheter att se
– Svårigheter att höra
– Svårigheter att röra sig
– Svårigheter att tåla vissa ämnen
– Svårigheter att tolka, bearbeta och förmedla information

Funktionshinderperspektivet ska vara styrande i regionen.

Strategi

Det är mot den bakgrunden man ska se Funktionsrätt Västra Götalands roll. Vi ska ge våra medlemsorganisationer och alla deras medlemmar med funktionsnedsättningar kunskap och styrka. Vi ska också genom ett finmaskigt kontaktnät bedriva både påverkans- och samarbete med främst regionens företrädare men även med kommunernas företrädare då detta är möjligt. Vi ska kännetecknas av service, hög grad av tillgänglighet och av intressenter uppfattas som en professionell samarbetspartner i frågor som rör personer med funktionsnedsättningar.